Dyningar, delfiner och valar

P1050480 P1050563

Vi fick möta ett lugnt Biscaya, vilket vi är glada för, men det blev mycket motorerande. Dyningarna var långa och höga. Vi stävar sakta upp för en topp, och ned i en dal, och så upp på nästa topp. Tiden mellan en vågtopp och nästa var ungefär sju sekunder. Och så håller det på i de fyra dygn från Guernsey till Spaniens norra kust.

P1050495

Längs den franska kusten hamnar vi i på kollisionskurs med ett vitt skåp. Senare samma dag med ett svart skåp. När vi närmar oss den spanska kusten möts vi av alltmer skräp i vattnet. Plastpåsar och flaskor flyter runt.

Vår vardag består av att sova, äta och hålla vakt. Jag håller vakt 22.00-02.00, Niklas 02.00-09.00 så jag får sova tills jag vaknar, sedan får Niklas sova mellan frukost och lunch. Efter lunch försöker jag vila lite och så håller det på hela dagen.

Nätterna är mörka. Ingen måne är uppe och himlen täcks mer eller mindre av moln, så inte ens stjärnorna kan visa sig. Sista natten är det inte en båt i sikte på mitt nattpass. Med sommarpratarna i lurarna och ett evigt vaggande av dyningar är det nästan omöjligt att inte nicka till. Tur som är vaknar man snabbt upp av nästa rullning!

P1050477

Precis söder om Guernsey får vi uppleva färdens första delfinmöte. Troligen flasknosdelfiner. De bjuder på en riktig show. En av de mindre hoppar upp ur vattnet och landar med ett magplask, gång på gång, och skvätter ner mig där jag sitter i fören. Ibland tar de sats och gör höga hopp. Det är alltid lika fantastiskt att få möta delfiner.

P1050505 P1050512 P1050517 P1050521 P1050523 P1050559 P1050589 P1050590

Och det blir många möten med delfiner! Ibland ser man dem bara på avstånd göra ett hopp, ibland kommer de och simmar runt båten en stund och sedan simmar de vidare.

P1050576 P1050580

När vi har avverkat 100 sjömil av Biscayabukten kommer vi till ett stup under oss. Från att vara ca 200 meter djupt blir det på bara 25 sjömil ca 4000 meter djupt. Niklas har vilat en stund och kommer upp och säger “Här borde det kunna finnas val”. Han tittar ut över havet i några minuter och utropar “Jag hör en!” Jag trodde han skämtade, men det var sant! På ganska nära håll får vi se en val, en långs svart rygg och en fena. Jag känner djup respekt inför dessa gigantiska varelser. Senare såg vi två valar till, troligen sillvalar. På håll ser vi höga sprut från valar längre bort.

P1050635 P1050621

Efter tre dygn utan land i sikte, närmar vi oss spanska kusten, men vi ser ingenting. Det är ett dis som bäddar in kusten. Men snart framträder ett högt berg i dimman, och det är med ett litet pirr i magen vi seglar in i viken.